jag vet inte..
telefonen ringer, men vågar jag svara? jag vill inte förklara det som hänt. den fortsätter ringa och jag vill bara springa där ifrån. jag vill bara glömma, glömma det som var. jag vet att jag inte vart så bra, för jag inte sa det som det var. det kanske tar en evighet innan jag förstår min ensamhet. men lova att alltid finnas där, fast än det har blivit som det är. för ingen förstår så bra som du, det kan jag lova här och nu. sist när jag såg dig, då var du så ensam. dina ögon var inte dem samma som jag minns. kan du förlåta istället för att gråta? för jag vill bara glömma, glömma det som var. du måste förlåta mig, jag behöver dig! jag ska ringa upp om jag får vara själv ett lite tag. jag vet att jag inte vart så bra, för jag inte sa det som det var. men snälla, jag menade verkligen inget. du var ju allt. jag älskar dig allra allra mest.'
tvivla aldrig på att jag älskar dig. vi sa ju föralltid..?
